Jaha så imorse väcktas man av mamma som skrek nerifrån, då är det bara att sätta fart. Hade fått sms när jag vaknade, han gör mig glad men samtidigt rädd och orolig... varför ska man vara så konstig?

Dagen började med en promenad iaf och sen åkte jag och hälsade på hos mormor, brorsan kom dit med och eftersom man inte ses så ofta var det riktigt kul.

Middagen fixade jag till familjen, det blev tacos och det är ju aldrig helt fel!

Jag har funderat en hel del idag, önskar att jag kunde sluta med det och mer bara ta dagen som den kommer men det är svårt...

Förvånades av en person igår och jag vet inte, jag vet inget... För tillfället tillåter jag mig inte att "tycka om" honom för mkt men man vet aldrig vad som kan hända... Innerst inne kanske man hoppas lite!