Nu var det ett tag sen jag skrev igen, har inte orkat men heller inte haft så mycket att säga. Tillbaka i Norrland och ser fram emot den 20:e nu. Funderar mer än vanligt just nu, vet varken ut eller in.

Jag hatar att behöva göra andra människor ledsna och besvikna men ibland kanske man måste välja. dem eller jag? Allt har varit extremt intensivt och det kändes som att det var det enda som fanns kvar att göra.

Är det meningen att det ska vara vi så kommer kanske en till möjlighet och annars, ja då kanske vi kan vara kompisar iaf.

Första natten ensam på ett tag nu och det kändes, låg vaken och vred på mig ända in på småtimmarna. Även om jag tror att det är rätt beslut så saknar jag dig. Det är mycket som händer i livet och ingen av oss kanske har tid, kraft, energi eller är redo för ett förhållande just nu. Ja jag vet inte, jag kommer saknda dig länge iaf. Du har lyckats göra intryck på mig och jag föll handlöst. Jag hoppas vi ses någon dag igen!