Ja den här dagen har det varit grymt mycket sextalk med en massa olika människor. Jag tycker som det är ganska kul att diskutera olika saker, en av sakerna som vi har pratat om idag är det här med kyssar och sex. Vissa personer som jag känner tycker att en kyss är mer intimt än sex, och min första reaktion på det är -What tha fuck?

För mig är sex förbannat mycket mer intimt än en kyss, man kan ju kyssa näst intill vem som helst men inte i helvete hoppar jag i säng med vem som helst. Men det kanske bara handlar om hur man är som person och vad man har i sin ryggsäck eller något sånt.

Jag har bara haft sex med folk som betydde/betyder något för mig, aldrig haft ett one night stand eller något sånt. Men har man det, och liksom har man haft sex med folk bara för att det är sex så kan jag kanske förstå hur dom som säger att en kyss är mer intimt.

Men då till nästa fråga, kysser man inte varann när man har sex? Det gör ju jag iaf!

Jag säger absolut inte att det är fel att tycka som min kompis gör, utan tycker det är lite intressant bara och kul att diskutera.

En annan sak som vi har snackat om idag är det här med olika definitioner på ord. Vad menar folk när dom säger -"jag har strulat med honom"? Är ett strul sex eller sex flera gånger med samma person men endå inget "seriöst"? Eller är ett strul som ett hångel, bara ett annat ord för det?

Syrran beskrev det lite som en tabell, där man börjar med puss sen kyss och så hångel och någonstans mellan hångel och sex kommer strul. Jag tror jag håller med hene eller jo det gör jag!

Men om ett strul då är, kyssar, smek osv så finns det ju även olika nivåer av strul, eller?

Liksom ett hångel med en person i en soffa med alla kläder på kan ju kallas strul då. Men ett hångel med händer lite här och där och bara underkläder kan ju också räknas som ett strul? Ja please tell me the shit, varför kan man inte bara säga som det är? Rakt ut?

Om jag hånglar med någon säger jag ju hångel och om jag har ****sex med någon kan jag väl lika gärna säga det. Tycker folk att strul låter bättre helt enkelt? eller tycker vi människor om att andvända det ordet just för att det är luddigt, man kan säga strul och ingen har exakt koll på vad man menar!

Ja sug på den karamellen ni där ute ;) 

Jag fattar verkligen inte, förstår mig inte alls på mig själv. Varför ska det vara så svårt att släppa vissa saker som hänt? Det kliar liksom i fingrarna hela dagarna, jag vill bara kasta iväg ett sms och fråga rakt ut. Men men men, gör jag det så förstör det bara mer så därför vore det bästa om jag bara kunde glömma allt som hänt. Tror ni det skulle funka? Hehe nej precis, ni känner ju mig vid det här laget. Jag kan inte glömma saker, har svårt att släppa snt som fastnat i mitt huvud och dessutom svårt att förlåta och lita på människor.

Jag har sagt det förut och säger det igen, jag är "dark and twisted" och det finns inget att göra åt det.

Mamma brukar alltid säga -det är lättare att ändra på sig själv än andra, det går inte ändra på andra! Jag vet att hon har rätt i det men det är inte lätt att ändra på sig själv heller. För även om jag vet av mina psykotiska svagheter och problem så är det förbannat svårt att ändra på dem. Man är ju som man är, men nej så ska man inte tänka har jag hört! Man kan tydligen välja vemman vill vara! Ni som gör det, hur gör ni? Hur lyckas ni? Jag skulle så gärna vilja veta det!

Fuck, fuck, fuck vad livet kan vara knepigt. Visst ska man göra det som är bäst för en själv? Men man ska ända tänka på andra också eller hur? För om man bara tänker på sig själv då ses man som en egoistisk jävel...

Vad kommer hända nu?

Jo jag skulle faktiskt vilja kidnappa min syster (lovar att lämna tillbaka henne Robert) och bara åka iväg. Det skulle inte spela någon alls roll vart vi åker, bara vi åker. Jag skulle vilja åka utan att ta med telefonen och datorn, kanske bara dra iväg till en öde ö. sitta där och dricka en härlig drink samt umgås med några trevliga infödingar. Japp, det är precis vad jag vill göra just nu! Vad säger du syrran, är du på? Ska vi råna en bank och dra iväg?  Bara skita i allt och alla, för en stund!

Men vänta nu, jag vet ju att det inte skulle lösa något. Det skulle kännas bra för stunden men så fort man kliver av planet och slår på mobilen/datorn så kommer ju alla problemen tillbaka. Varför vill jag så gärna rymma från problemen istället för att ta tag i dem?

Jo, jag har svaret på den frågan! Jag är en problemlösare, älskar att fundera, analysera osv men när man hamnar där jag är just nu. I något svart hål då man inte har någon jävla aning om hur i helvete man ska kunna "fixa" allt, ja då låter en öde ö så frestande underbart!

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro vad gäller dig, det är verkligen konstigt. Hur fel kan man ha?

Ja jag vet inte, känns som det inte är mycket jag vet just nu men samtidigt gör det kanske inte så jävla mycket. Allt känns endå ganska okej, vissa saker känns jobbiga men inte så jobbiga så jag vill kräkas iaf.

Det kanske börjar lugna ner sig lite, livet just nu. Man kanske äntligen får ordning på saker och ting, ja det är bara att vänta och se.

Skolan känns bra iaf, har suttit och räknat matte idag och än så länge går det bra. Men det är klart, början av boken är inte det svåra. Det märks dock att det var länge sen man räknade. Syrran fick hjälpa mig lite idag :)

Måste ta upp en sak som jag tänkt på rätt länge nu. Varför finns det människor som tycker om att trycka ner andra? Och varför måste dom trycka ner andra för att må bra själva?

Tror ni att man som vänner kan komma över saker som hänt, tror ni man kan ta sig över alla dessa jävla murar? Om man sårar varann mycket och får varandra att må piss och sen inte tar tag i det utan låter det ligga under ytan i ett år. Vad händer då med vänskapen? vad händer med människorna? Man mår verkligen inte bra av att trycka undan alla känslor och ingen borde göra det. Men det är väl inte så konstigt att vi som människor trycker undan känslor när vi ofta blir hånade, hatade och retade för dem. Om man ska kunna gå vidare efter tragiska saker och sårade känslor, hur ska man göra det? Ska man prata ut eller ska man bara "glömma" det? Beror det på vad det handlar om också? För mig kan små saker vara stora och göra riktigt ont så därför kanske man ska prata även om små saker? Borde man inte prata om allt det som får en att må dåligt?

Men vad kan man göra när man tycker olika helt enkelt, om jag säger till dig -det du gjorde sårade mig, jag känner mig sviken, vissa saker är privata och det respekterar inte du.

Och det enda du säger är att du tycker du gjorde rätt, att det inte alls är någon stor grej! Då sitter man i skiten, om ingen kan ge med sig på något sätt!

Såna här saker har jag jävligt svårt för och för varje rad jag skriver, ju mer jag tänker på allt som hänt desto mer förbannad blir jag.

Men nu måste jag lägga det åt sidan, eller ja jag har valt att göra det. Jag orkar inte bråka och skrika eller ens tala om för dig vad jag känner, just nu vill jag bara inte ens tänka på det! Nu när jag skrivit det här så ska jag göra mitt bästa och bara glömma hela skiten!!!

Fantastiskt låt och en av de bästa serierna någonsin!!!

Ofta säger en låt mer än man kan själv, tårarna rinner nerför min kind men på något sätt är det okej med. Det är okej!

Ja jag vet inte riktigt vad det är med mig nu, jag kan typ inte alls sova längre och hur bra är det när man nu börjat plugga? Jag behöver ju liksom kunna koncentrera mig på lektionerna. Idag klockan halv tre har jag min försra matte lektion, det känns prirrigt men kul. Var ju sjukt länge sen man läste matte!

Var och cyklade med Tyson igår kväll, det börjar bli sådär härliga höstkvällar nu och jag trivs. Man har hört mycket om höstdepressioner men sanningen är att fler har vårdeppressioner. Jag älskar hösten, dom små äckliga djuren försvinner, löven ändrar färg och det blir kallare. Me like :) Det enda som saknas är väl någon som kan värma en om kvällarna, haha! Men å andra sidan så har jag ju Tyson och han kräver inte lika mycket som tjejer gör heller :P

Igår när jag skulle lägga mig fick jag en ídé, vet dock inte om den är så bra men jag är frestad kan jag lugnt säga.

Det känns som saker börjar lägga sig nu, chocken och alla bråk som uppstod i helgen har man liksom börja smälta. Det är jävligt synd att vi inte kan vara vänner men jag förstår det. Ibland, eller rätt ofta är mitt liv ganska struligt.

Jag vet ingenting just nu, men det känns som livet trots allt kan bli bra. Jag har hopp endå, det som händer det händer. Är det meningen så är det och annars..ja ni förstår vad jag menar!

Puss

Det är fan inte bra det här, om några timmar ska jag till käftis och jag har gruvat mig sen jag bokade tiden. Hatar verkligen att gå dit, har sån tandläkarksräck och nu var det alldeles för länge sen jag var dit med. Två timmar kvar, sen får man höra domen. Jag tror dom kommer vilja rycka ut några tänder men säker är jag ju inte...

Ja, jag känner mig lite illa till mods annars med. Hela den här röran som hänt känns ju inte allt för bra kan jag lova. Men nu finns det inget att göra åt det, det är som det är och bara att leva och gå vidare med livet.

Har haft Eng B idag och det känns bra, känns lite jobbigt för jag påminns nu om hur mkt jag hatar att tala inför grupp men det ska nog gå bra endå. Hoppas att tjafset med mitt schema löser sig bara, vill att iaf skolan ska funka och flyta på bra...iaf ett tag :)

P&K

Här kommer en bild på mina babes från helgens fest, ni är supergulliga :)

Från vänster : Nettan, jag, Kikki och Fanny.

Fattar hur mycket missförstånd det kan bli egentligen, det är verkligen helt sjukt!