Fattar inte varför det ska vara såhär, jag önskar verkligen att jag hade ett hjärta av sten. Det du sa till mig Emmelie önskar jag verkligen att jag kunde följa, önskar att det var så lätt. Liksom bara klippa med människor men jag kan inte riktigt det. Hatar att såra människor men hatar att för mesta delen av min tid gå runt och må dåligt med, vara irriterad. Alltså jag mår bra just nu men känner mig bara så jävla irriterad.

Som jag skrivit tidigare, jag har aldrig i mitt vuxna liv mått så bra som jag gör just nu. Men folk kan verkligen driva mig til vansinne och jag vet hur det slutar då. Om jag Fuckar upp totalt så kommer jag till slut att göra något jag ångrar sen.

Jag orkar bara inte, vill åka någonstans, vart som helst men endå inte. Egentligen känner jag bara för att stänga in mig just nu. Liksom låt mig vara ifred (inte alla). Fuck, fuck, fuck!!!

Hur i helvete ska allt det här sluta? Känner knappt igen mig själv och har nog aldrig tidigare varit så förvirrad. Kanske därför jag inte orkar med vissa saker också. Behöver tid att verkligen bara göra det som gör mig glad. Jag förtjänar faktiskt att vara glad och mår bra.

Jag har så jävla mycket att tänka på just nu och ingen gör det lättare direkt, alla gör mig fan i mig bara mer förvirrad. Eller nej inte alla men många och det är liksom bara körigt. Köbildning i mitt huvud, vill du mig något får du fan ta en nummerlapp för just nu är det kö, en lång jävla kö med jävligt fuckade skit tankar!

Sen måste jag fan i slutet av detta blogginlägg spotta ur mig skit till lite människor i min närhet.

Ni borde fan i mig veta vilka ni är, ni är så jävla patetiska och borde fan i mig tänka lite mer på erat beteende.

Sluta köra över andra, väx upp, ta dig i kragen och snälla bara sluta låtsas att vi är vänner. Vänner hör faktiskt av sig mer än de gånger dom vill något specifikt, ibland skickar vänner iväg ett sms endast med texten "hur mår du?"

Ja, ni som vill kan ta åt er!

Fuck you, fuck me!