Är det verkligen dags nu, dags att ta beslut som vi båda hela tiden skjuter upp? Vad menar du egentligen? Vaknar av ett sms med en text som jag inte alls förstår, förstår inte mycket när det gäller dig. På sista tiden har det hänt rätt mycket och jag känner mig lite överväldigad (om nu det är rätt ord). Jag vet knappt vad jag känner, allt känns verkligen knas nu.

Varförkan inte saker och ting vara lätta och varför måste alla dessa känslor hela tiden påminna en? Saken är den, att jag är trött på så jävla mycket och just nu känner jag mig rätt arg med. Jag orkar inte, jag fattar inte, jag blir så jävla irriterad!

Snälla sluta med de här sakerna du gör...!

Ibland förstår sig människor inte på mig, eller ja för att vara ärlig är det fan inte ofta människor förstår sig på mig. Dom tror att bara för att jag skriker istället för att gråta är jag inte ledsen. Bara för att jag insett att vissa saker inte är mitt ansvar betyder det att jag inte bryr mig. Ja tänkt så jävla fel man kan ha! Dom tror att jag inte orkar, att jag inte orkar eller vill varken lyssna eller hjälpa men det är inte vad det handlar om!

Jag orkar släpa människor till tex AA möten, jag orkar sitta och prata/lyssna i timmar, jag orkar fixa och trixa för att folk ska må bra...men varför? Är det min uppgift här i livet? att få andra att må bra?

Jag själv då?

Klart som fan att jag vill att mina vänner ska vara drogfria och må bra i allmänhet men det är inte mitt ansvar att se till att det blir så. Vi har väl fan i mig egentligen bara ansvar för oss själv, eller?

Jag är ingen iskall, jävla martyr som är helt utan känslor men jag är less på att vara den som alltid ställer upp för alla. Jag är less på att folk tar det för givet och jag är enormt less på människor som hela tiden behöver mig. Jag vet att jag älskar att känns mig behövd men det måste fan finnas någon stopp. Det blir liksom för mycket, jag vill inte vara behövd hela tiden och inte på det sätt jag alltid lyckas bli behövd på.

Visst vill jag bli älskad precis som alla andra, visst vill jag ha underbara vänner som jag kan både skratta och gråta med. Men jag vill inte ha en hög med människor som jag MÅSTE ta hand om, som jag hela tiden MÅSTE hjälpa på ett eller annat sätt! Nej vet du vad, man kan fan hjälpa sig själv!

Okej, det är natt och jag är trött och allmänt irriterad så ursäkta mitt rätt "grova" inlägg men jag tror det finns många där ute som trots allt förstår och känner igen sig!

Go´natt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu efter ca två års tid här på bloggplatsen så slutar jag, ni kan följa mig på http://loverandhater.wordpress.com/ om intresset finns! Den här sidan kommer dock ligga kvar då gärna vill gå tillbaka och läsa själv ibland :D Har fått mycket fina komm...

Har ni någonsin haft en känsla? Alltså kan vara om vad som helst mellan himmel och jord, jag har haft en känsla rätt länge nu. Var nog snart en månad sen den först dök upp och den har bitit sig fast totalt. Jag vet inte vad jag ska göra åt den? Man...

Japp, var hos frisören idag och blev riktigt nöjd. Färgen är precis så som jag velat ha länge och frisyren rockar... :D Har hittat min frisör här i Sthlm nu! Var och hämtade ut ett paket med som jag beställt, skor från lareodute och båda paren var ...

Ja så hade en till arbetsvecka passerat och vi har kommit lite närmare sommaren,så grymt skönt! Igår träffade jag Pernilla och tog barnen till vasaparken, var jättemysigt och barnen skötte sig helt fantastiskt. Ska nog dit på torsdag igen faktiskt!...

Jag vet inte varför riktigt men idag närjag vaknade var jag på sjukt bra humör, eller ja det kanske hade med allt som hände igår att görInte för att det hände något speciellt men ja, trevliga samtal med trevliga människor bla syster. Vaknade och...